Viltspår
Resultat.
16/7 2004. Flora 3:a i ökl.
Allmänt omdöme: En ungtik som gör ett mycket fint spårarbete ända till sträcka fyra och vinkel fyra, (trolig viltstörning) sista sträckan och skott mycket bra.Torsten Samuelsson, SSRK Malung
3/5 2004.
Flora 3:a i ökl.
Allmänt omdöme:
Startar bra men kommer aldrig in i
spåret ordentligt. Roger Skoglund,
Dalslands Dreverklubb
28/9 2003.
Flora blir godkänd i anlagsklass.
Allmänt omdöme:
En pigg och trevlig tik som tycker om att spåra.
Roger Skoglund, Svenska Schweisshundklubben
Enligt svensk lag måste alla som jagar ha tillgång till en eftersökshund. Denna lag är naturligtvis till för att minska viltets lidande vid en eventuell skadeskjutning. Eftersökshunden måste vara tränad för sin uppgift och helst även testad på prov. Detta är en uppgift som passar både flattar och västgötar utmärkt.
Anlagsklass:
Spåret blodas 2-5 timmar
före start. Spåret läggs med 1/3 liter blod med en spårläggarkäpp vars kontaktyta
mot marken är cirka 2*2 cm. I samband med blodmarkeringen släpas en skank av klövvilt.
Spåret är cirka 600 meter långt och så lagt att det bildar fyra räta vinklar.
Avståndet mellan vinklarna får ej understiga 50 meter. På en raksträcka av spåret
görs ett uppehåll i blodmarkeringen på cirka 15 meter. Skanken ska släpas även under
bloduppehållet. Den släpade skanken lägges vid spårets slut och placeras så att den
på avstånd inte är synlig för föraren.
Vid bedömningen godkänd
fodras att hunden:
- Visat utmärkt förmåga att följa spåret.
- Arbetat i ett lämligt tempo
- Inte behövt någon hjälp att efter tappt återfinna spåret.
Hunden bedöms godkänd eller ej godkänd.
Öppen klass:
För att få starta krävs att hunden är godkänd i anlagsklass.
Spåret blodas 12-24
timmar före start. Spåret läggs med 1/3 liter blod med en spårläggarkäpp vars
kontaktyta mot marken är cirka 2*2 cm. I samband med blodmarkeringen släpas en skank av
klövvilt.
Spåret är cirka 600 meter långt och så lagt att det bildar fyra räta vinklar.
Avståndet mellan vinklarna får ej understiga 50 meter. På en raksträcka av spåret
görs ett uppehåll i blodmarkeringen på cirka 15 meter. Dessutom ska vid två av
vinklarna ett avbrott i blodläggningen göras på en sträcka av cirka 10 meter. I en av
dessa vinklar går spårläggaren utan ytterligare inblodning tillbaka cirka 15 meter, vid
sidan av spåret på raksträckan och gör vinkeln där. Skanken ska släpas även
under bloduppehållet. 50-100 meter före spårslutet markeras platsen för
skottprövningen. Hunden sätts eller läggs, bunden eller obunden, vid markeringen.
Domaren eller annan funktionär går cirka 10 meter från hunden i spårets längdriktning
och avlossar där ett skott. Skytten återvänder till hunden. Domaren ska därefter visa
i vilken riktning spåret går. Den släpade skanken lägges vid spårets slut och
placeras så att den på avstånd inte är synlig för föraren.
För första pris fodras
att hunden:
- Uppvisat godkänd skottreaktion.
- Visat utmärkt förmåga att följa spåret
- Arbetat i ett lämpligt tempo
- Endast med stöd från föraren och utan ingripande av domaren nått spårets slut
inom föreskriven tid.
Kompletta viltspårsregler finns att beställa från SKK.
Många rasklubbar har ansökt om att deras raser ska få möjligheten att bli Svenska Vilspårschampions, SVCH. Till exempel har retrieverraserna den möjligheten och sedan championattiteln infördes 19980101 har en mängd retrievers erhållt titeln.
För att få titeln SVCH krävs tre 1:a pris i öppen klass, utdelade av minst 2 domare, på viltspårsprov efter 19920101 i Sverige. Dessutom lägst 2:a pris vid kvalitetsbedömning efter 15 månaders ålder på utställning i något nordiskt land.
Har samtliga championatmeriter erövrats före 19980101 krävs ytterligare lägst ett 2:a pris på utställning eller ett 1:a pris i öppen klass på ett viltspår.